Sammanfattningar ryggradslösa djur och ryggradsdjur
Ryggradslösa djur: urdjur, svampdjur, nässeldjur, maskar, tagghudingar och blötdjur
Ryggradslösa djur: leddjur
Ryggradsdjur: fiskar, groddjur och kräldjur
Ryggradsdjur: fåglar och däggdjur
måndag 15 december 2014
torsdag 4 december 2014
Ämnens egenskaper
Alla ämnen har egenskaper. Ni ska i mindre grupper studera 6 okända ämnen utifrån deras egenskaper.
Alla gruppmedlemmar skriver en egen laborationsrapport. Rapporten lämnas till mig inom en vecka (7p och n på torsdag 11/12 och 7 m och 7o på fredag 12/12). Ni väljer själva om ni skriver för hand eller på dator.
Dela dokument eller maila dokument till: malin.andersson.2@larare.nykoping.se
Innan ni börjar ska ni läsa igenom faktabladet Ämnens egenskaper. När ni har läst börjar ni med att skriva en hypotes och en plan för hur ni ska gå tillväga i gruppen för att studera de okända ämnenas egenskaper. Följ instruktionerna nedan.
Laborationsrapporten ska innehålla följande:
Alla gruppmedlemmar skriver en egen laborationsrapport. Rapporten lämnas till mig inom en vecka (7p och n på torsdag 11/12 och 7 m och 7o på fredag 12/12). Ni väljer själva om ni skriver för hand eller på dator.
Dela dokument eller maila dokument till: malin.andersson.2@larare.nykoping.se
Innan ni börjar ska ni läsa igenom faktabladet Ämnens egenskaper. När ni har läst börjar ni med att skriva en hypotes och en plan för hur ni ska gå tillväga i gruppen för att studera de okända ämnenas egenskaper. Följ instruktionerna nedan.
Laborationsrapporten ska innehålla följande:
- Rubriken: Ämnens egenskaper
- Hypotes: Gissa vilka dem 6 okända ämnena är.
- Planering/utförande: skriv ner hur ni går tillväga för att studera ämnenas egenskaper. Tips: studera ämnenas lukt, utseende, egenskaper osv.
- Resultat: skriv ner ämnenas egenskaper i exempelvis en tabell.
- Slutsats: skriv ner vad ni har kommit fram till. Diskutera er hypotes och ert resultat. Gick något fel? Finns det några likheter eller skillnader mellan ämnena? osv.
När ni är klara med laborationsrapporten ska ni svara på frågorna på faktabladet: Kan du? och Rätt eller fel?
fredag 28 november 2014
Läxa till måndag/tisdag/onsdag v. 49
Läxa 7n: måndag 1/12
Läxa 7 p och o: tisdag 2/12
Läxa 7 m: onsdag 3/12
Ni ska kunna följande formler och enheter:
Densitet = massa/volym
Enheten för densitet = g/cm3
Massa = volym x densitet
Enheten för massa = g
Volym = massa x densitet
Enheten för massa cm3
Läxa 7 p och o: tisdag 2/12
Läxa 7 m: onsdag 3/12
Ni ska kunna följande formler och enheter:
Densitet = massa/volym
Enheten för densitet = g/cm3
Massa = volym x densitet
Enheten för massa = g
Volym = massa x densitet
Enheten för massa cm3
Länk till ppt om mått och materia
Tryck på länken nedan för att komma till ppt om mått och materia:
Mått och materia
Mått och materia
måndag 10 november 2014
Materia
Alla olika ämnen som finns kallas inom fysiken för materia. Materia (latin) betyder ämne eller stoff. Materia är allt runt omkring dig som har en massa och en volym (tar plats). Exempel på materia är: en sten, en bok ett träd, en katt en stjärna osv.
Atomer är materiens byggstenar. Atom (grekiskans a´tomos) betyder odelbar. Under en lång tid trodde forskarna att atomerna var naturens minsta byggsten. Men i början av 1900-talet gjorde forskarna nya upptäckter som visade att atomen är uppbyggd av ännu mindre delar. Atomen består av en atomkärna som omges av ett elektronmoln. Atomkärnan består av positivt laddade partiklar som kallas protoner och oladdade partiklar som kallas neutroner. Elektronmolnet består av små negativt laddade partiklar som kallas elektroner.
Allt runt omkring oss är uppbyggt av atomer. Det finns ungefär 100 olika sorters atomer (atomslag). Dessa atomslag är grundämnen som vi hittar vi i periodiska systemet. Grundämnen består av en sorts atomer. De ca 100 olika atomslagen (grundämnena) kan tillsammans bilda alla ämnen vi känner till i hela universum. Dessa ämnen kallas kemiska föreningar. Kemiska föreningar består av minst två eller flera olika sorters atomer. Materien delas alltså in i två huvudgrupper: grundämnen och kemiska föreningar.
Atomer förekommer inte så ofta ensamma, utan de sitter ihop i grupper. Atomerna är inte blandade hur som helst. De sitter ihop i så kallade molekyler. Exempel på molekyler är syremolekylen och vattenmolekylen. Syremolekylen består av två syreatomer och vattenmolekylen består av en syreatom och två väteatomer. Syremolekylen består av en sorts atomer (syreatomer) och är därför ett grundämne. Vattenmolekylen består av två olika sorters atomer (syreatom och väteatomer) och är därför en kemisk förening.
I stort sätt alla ämnen (all materia) i naturen kan förekomma i tre olika faser eller former : fast form, flytande form och gasform. Vissa ämnen förekommer i en form som kallas plasma. Temperaturen avgör i vilken av formerna ett ämne befinner sig.
Atomer är materiens byggstenar. Atom (grekiskans a´tomos) betyder odelbar. Under en lång tid trodde forskarna att atomerna var naturens minsta byggsten. Men i början av 1900-talet gjorde forskarna nya upptäckter som visade att atomen är uppbyggd av ännu mindre delar. Atomen består av en atomkärna som omges av ett elektronmoln. Atomkärnan består av positivt laddade partiklar som kallas protoner och oladdade partiklar som kallas neutroner. Elektronmolnet består av små negativt laddade partiklar som kallas elektroner.
Allt runt omkring oss är uppbyggt av atomer. Det finns ungefär 100 olika sorters atomer (atomslag). Dessa atomslag är grundämnen som vi hittar vi i periodiska systemet. Grundämnen består av en sorts atomer. De ca 100 olika atomslagen (grundämnena) kan tillsammans bilda alla ämnen vi känner till i hela universum. Dessa ämnen kallas kemiska föreningar. Kemiska föreningar består av minst två eller flera olika sorters atomer. Materien delas alltså in i två huvudgrupper: grundämnen och kemiska föreningar.
Atomer förekommer inte så ofta ensamma, utan de sitter ihop i grupper. Atomerna är inte blandade hur som helst. De sitter ihop i så kallade molekyler. Exempel på molekyler är syremolekylen och vattenmolekylen. Syremolekylen består av två syreatomer och vattenmolekylen består av en syreatom och två väteatomer. Syremolekylen består av en sorts atomer (syreatomer) och är därför ett grundämne. Vattenmolekylen består av två olika sorters atomer (syreatom och väteatomer) och är därför en kemisk förening.
I stort sätt alla ämnen (all materia) i naturen kan förekomma i tre olika faser eller former : fast form, flytande form och gasform. Vissa ämnen förekommer i en form som kallas plasma. Temperaturen avgör i vilken av formerna ett ämne befinner sig.
måndag 3 november 2014
Läxförhör vecka 46: Materia
7p och 7n har läxförhör på torsdag 13/11
7m har läxförhör på fredag 14/11
Pga. teater kl. 10.30 på fredag 14/11 skriver 7 o läxförhöret på tisdag 18/11 vecka 47
Ni ska kunna svara på följande frågor:
7m har läxförhör på fredag 14/11
Pga. teater kl. 10.30 på fredag 14/11 skriver 7 o läxförhöret på tisdag 18/11 vecka 47
Ni ska kunna svara på följande frågor:
- Vad är materia?
- Vad heter materiens byggstenar?
- Hur är en atom uppbyggd? Rita gärna.
- Ge exempel på några atomslag. Ange namn, förkortning och färg t.ex. syre, O = röd
- Namnge och förklara vad som skiljer materiens två huvudgrupper åt.
- Hur många grundämnen finns det?
Svaren på frågorna hittar ni i inlägget nedanför.
Materia fysik/kemi
- Materia =
allt omkring oss som tar plats
- Materia
består av atomer = byggstenar
- Atom
(grekiska atomos) = odelbar
- Atomer
består av en atomkärna och ett elektronmoln:
- Atomkärna:
- Protoner = positivt laddade kärnpartiklar (+)
- Neutroner = oladdade kärnpartiklar (n)
- Elektronmoln:
- Elektroner = negativt laddade partiklar som kretsar kring atomkärnan (-)
- Några modeller av vanliga atomslag:
- Modell av en väteatom (vit plupp) – Förkortas H
- Modell av en syreatom (röd plupp) – Förkortas O
- Modell av en kolatom (svart plupp) – Förkortas C
- Modell av en svavelatom (gul plupp) – Förkortas S
- Modell av en kväveatom (blå plupp) – Förkortas N
- Modell av en kloratom (grön plupp) – Förkortas Cl
- Modell av en metallatom (grå plupp) – t.ex. natriumatom (Na), järnatom (Fe)
- Atomer
förekommer sällan ensamma utan sitter ihop i molekyler eller som
kristaller osv. (de sitter ihop i en bestäms struktur).
- Molekyl =
två eller flera atomer som sitter ihop i en grupp (bestäms struktur)
- Materia =
ämnen delas in i två huvudgrupper:
- Grundämnen =
består av/är uppbyggda av en sorts atomer (finns i periodiska systemet).
T.ex. syremolekyl
- Kemiska
föreningar = består av/är uppbyggda av två eller flera sorters atomer.
T.ex. koldioxidmolekyl
- Det finns
lite över 100 stycken grundämnen à
det finns där med lite över 100 stycken olika sorters atomer (atomslag)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)