ppt ett undersökande arbetssätt

Ett undersökande arbetssätt

Mall för rapportskrivning

En naturvetenskaplig undersökning

1. Uppgift (fråga eller problem)

Hypotes (en gissning om vad svaret kan vara)

2. Planering av undersökningen (material, utförande, felkällor, risker)
3. Resultat (observationer, mätvärden). Rita diagram, tabell och bilder om du kan.

4. Utvärdering

Slutsats – hur stämmer resultaten med hypotesen? Hur säkra är dina resultat och din slutsats?

Förbättring – vad kunde du ha gjort annorlunda?

Utveckling – fick du nya frågor som du skulle vilja

undersöka?

Hur långa är långfingrarna?

Följ instruktionerna och skriv en laborationsrapport enligt mallen för rapportskrivning.

Hypotes: Hur långa tror du att dina långfingrar är? Anteckna.

Planering: Hur ska du göra för att ta reda på långfingrarnas

längd? Vad behöver du för material? Kan något gå fel?

Genomförande: Gör undersökningen och anteckna resultatet.

Utvärdering: Dra en eller flera slutsatser.

Det kan t ex vara svar på följande frågor: Är dina långfingrar lika långa? Hur skiljde sig din hypotes från mätresultatet? Jämför dina värden med kamraternas och dra en slutsats av det. Sätt dig tillsammans med en kamrat och försök komma på fler uppgifter som kan lösas med ett undersökande arbetssätt.

Frågor till texterna för källkritisk granskning

1. Vad tänker du när du läser rubriken och ingressen (det första fetstilta stycket)?
2. Vilket budskap har du tagit till dig efter att ha läst hela artikeln?
3. I vilken vetenskaplig tidskrift har undersökningen varit publicerad?
4. Hur många forskare uttalar sig i artikeln? Från vilken institution?
5. Hur ser försöksgruppen ut? Ålder och antal.
6. Hur har forskarna lagt upp sin undersökning?
7. Vad kan de ha missat?
8. Vad säger de att de är osäkra på och behöver forska vidare på?
9. Vad tycker du om journalistens sätt att vinkla forskarnas budskap
10. i rubriken och ingressen? Är det rättvisande?

Svar till vaccinationsfrågor

Länken leder till svaren på vaccinationsfrågorna om vaccinationsprogrammet för barn:
https://docs.google.com/document/d/1rPEWFRXzSgHoY1lnnGOIaFYlX3OCcnw8eFGBlzAI_Iw/edit?usp=sharing

Länk till ppt med instuderingsfrågor inför provet

För att öppna länken nedan:
markera länken och välj öppna

https://docs.google.com/a/edu.nykoping.se/presentation/d/1kPV-6iTQHGoFklW-w5xNh42YNjE0NsCWjkUAjwuxVDA/edit?usp=sharing

Frågor om vaccination

Svara på frågorna nedan. Fakta hittar ni på www.1177.se - vaccinationsprogram för barn. Om ni tycker att det är mycket text är det ett tips att läsa sammanfattningen.

Frågor om vaccination

1. Varför vaccineras barn enligt vaccinationsprogrammet?
2. Vilka sjukdomar ingår i vaccinationsprogrammet för barn?
3. Hur fungerar ett vaccin?
4. Hur går en vaccination till?
5. Hur mår barnet efter en vaccination?
6. Ta reda på mer om sjukdomarna som ingår i vaccinationsprogrammet. Skriv ner en kort beskrivning av varje sjukdom.
7. Dela in sjukdomarna i två grupper med följande rubriker:
• Sjukdomar orsakade av bakterier
• Sjukdomar orsakade av virus
8. Vilken av sjukdomarna som barn vaccineras mot smittar inte mellan människor?
9. Ge exempel på någon sjukdom som barn vaccineras mot vid behov.
10. Vilka sjukdomar är du vaccinerad mot? Diskutera med en klasskamrat. Läxa: Fråga hemma vilka vaccinationer du har fått. Skriv ner dem och lämna in till mig nästa lektion.

Att fokusera på inför provet på kap. 2 vecka 42 16/10 respektive 17/10

Datum för provet vecka 42 om bakterier, arkéer och virus:

Torsdag 16/10 prov klass 7p och 7n
Fredag 17/10 prov klass 7o och 7m

Att fokusera på till provet:

·        Likheter/skillnader mellan bakterier, arkéer och virus

·        Exempel på olika sjukdomar som orsakas av bakterier respektive virus

·        Exempel på behandling/förebyggande behandling av bakteriesjukdomar och virussjukdomar

·        Förökning/spridning

·        Bioteknik: hur används goda bakterier av människan

·        Olika typer av bakterier (tre grupper)

·        Nedbrytarnas viktiga uppgift

Kunskapskrav:

1, 2, (11) och 14. Kunskapskraven i biologi finns på bloggen under fliken "kunskapskrav biologi".

Centralt innehåll:

• Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier.
• Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.
• Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik.

Bakterier, arkéer och virus – sammanfattning inför prov

Likheter:

• De sprids på liknande sätt (ex. kroppsvätskor, avloppsvatten eller via luften)
• De är alla mikroorganismer
• De saknar cellkärna
• De bildar vilsporer (skyddande skal)
• De finns över allt i vår omgivning
• De kan förebyggas med vaccinering
• Smitta kan undvikas genom att tvätta händerna, upphettning, kemikaliebehandling, hosta och nys i armvecket osv.
• De kan bli resistenta (immuna/motståndskraftiga) mot behandling

Skillnader:

• Bakterier = ”små slavar”    
• Encelliga organismer, har DNA men ingen cellkärna
• Levande celler
• Storlek = 0,001 mm
• Förökar sig genom delning
• Sjukdomar:

o   Halsfluss

o   Lunginflammation

o   Karies

o   Acne

o   Salmonella

o   Kikhosta

o   Urinvägsinfektion

o   Tuberkulos

o   Borrelia (av fästing)

•      Behandling: antibiotika = ”mot liv”

Allmänt om bakterier:

• De delas in i bakterier och arkéer
• Det finns tre olika grupper:

o   Baciller (stavformade)

o   Kocker (kulformade)

o   Spiriller (spiralformade)

•      Det finns goda bakterier (ex. hud- & tarmbakterier, matlagning, reningsverk osv.)
•     Och dåliga bakterier (ex. gör oss sjuka, dålig lukt, hål i tänder, förstör mat osv.)
•     Algblomning orsakas av Blågröna bakterier (cyanobakterier)

• Bakterier skaffar sig energi på olika sätt (parasiter, nedbrytare, solen)

Virus = ”gift”

• ”Kapsel med DNA-paket”
• Inget ”riktigt” liv
• Storlek: 0,00001 mm
• Kan ej föröka sig utanför en cell
• Sjukdomar:
• Förkylning
• Influensa
• Vinterkräksjuka
• HIV
• Mässlingen
• Påssjuka
• Röda hund
• Vattkoppor
• TBE (av fästing)
• Behandling: symtomlindring, immunförsvaret

Allmänt virus:

·         Det finns inget botemedel mot virus (ex. hjälper det inte att äta penicillin (antibiotika)

·         Vissa virus kan behandlas med antivirala medel (medlet bromsar virusets spridning/förökning)

Arkéer = ”början” (av grekiskans ”arche”)

• Arkéer är tåligare än bakterier och trivs i miljöer som skulle ta kål på andra levande organismer. Dem brukar därför kallas för "livets värstingar".
• Exempel på extrema miljöer: heta källor, vulkaner, salta sjöar, djupt i den arktiska isen, långt ner i berg och träsk där det bildas metangas, i tarmen hos människor och kor
• Dem skaffar sig energi på olika sätt: genom att omvandla svavel, stenkol, järn och andra kemiska ämnen.
• De flesta arkéer tål inte syre.

Glosor:

• Mikroorganismer = organismer som är små
• Parasiter = organismer som får sin näring från andra levande organismer
• Nedbrytare = organismer som får sin näring genom att äta och bryta ner döda djur och växter till mindre beståndsdelar och jord. Nedbrytarnas viktiga uppgift i ekosystemen är att återföra näringsämnen till andra organismer.
• Blågröna bakterier (kallas även Cyanobakterier) = bakterier som har klorofyll (som växterna) och skaffar sig energi genom fotosyntesen (solenergi + koldioxid + vatten à socker + syre)
• Patogener = sjukdomsspridande organismer
• Kolibakterier = bakterier som finns i tjocktarmen och hjälper oss att bilda K-vitamin (behövs för att blodet ska levra sig) och B-vitamin (viktig för ämnesomsättningen, immunförsvaret och celldelningen)
• Antibiotika = ”mot liv”: medicin som tar död på levande organismer (t.ex. penicillin)
• Resistenta bakterier = bakterier som är motståndskraftiga mot mediciner. Antibiotika biter inte på resistenta bakterier.
• Probiotika = ”för liv”, levande mjölksyrabakterier som ofta tillsätts i t.ex. fil och yoghurt (nyttiga bakterier som hjälper tarmfunktionen).
• Bioteknik = när mikroorganismer utför olika tjänster åt oss människor.
• Epidemi = utbrott av sjukdomar som sprider sig snabbt mellan människor.