Djur

Sammanfattningar ryggradslösa djur och ryggradsdjur

Ryggradslösa djur: urdjur, svampdjur, nässeldjur, maskar, tagghudingar och blötdjur

Ryggradslösa djur: leddjur

Ryggradsdjur: fiskar, groddjur och kräldjur

Ryggradsdjur: fåglar och däggdjur

Ämnens egenskaper

Alla ämnen har egenskaper. Ni ska i mindre grupper studera 6 okända ämnen utifrån deras egenskaper.
Alla gruppmedlemmar skriver en egen laborationsrapport. Rapporten lämnas till mig inom en vecka (7p och n på torsdag 11/12 och 7 m och 7o på fredag 12/12). Ni väljer själva om ni skriver för hand eller på dator.
Dela dokument eller maila dokument till: malin.andersson.2@larare.nykoping.se

Innan ni börjar ska ni läsa igenom faktabladet Ämnens egenskaper. När ni har läst börjar ni med att skriva en hypotes och en plan för hur ni ska gå tillväga i gruppen för att studera de okända ämnenas egenskaper. Följ instruktionerna nedan.

Laborationsrapporten ska innehålla följande:

1. Rubriken: Ämnens egenskaper
2. Hypotes: Gissa vilka dem 6 okända ämnena är.
3. Planering/utförande: skriv ner hur ni går tillväga för att studera ämnenas egenskaper. Tips: studera ämnenas lukt, utseende, egenskaper osv. 
4. Resultat: skriv ner ämnenas egenskaper i exempelvis en tabell.
5. Slutsats: skriv ner vad ni har kommit fram till. Diskutera er hypotes och ert resultat. Gick något fel? Finns det några likheter eller skillnader mellan ämnena? osv.

När ni är klara med laborationsrapporten ska ni svara på frågorna på faktabladet: Kan du? och Rätt eller fel?

Läxa till måndag/tisdag/onsdag v. 49

Läxa 7n: måndag 1/12
Läxa 7 p och o: tisdag 2/12
Läxa 7 m: onsdag 3/12

Ni ska kunna följande formler och enheter:

Densitet = massa/volym
Enheten för densitet = g/cm3

Massa = volym x densitet
Enheten för massa = g

Volym = massa x densitet
Enheten för massa cm3

Länk till ppt om mått och materia

Tryck på länken nedan för att komma till ppt om mått och materia:
Mått och materia

Materia

Alla olika ämnen som finns kallas inom fysiken för materia. Materia (latin) betyder ämne eller stoff. Materia är allt runt omkring dig som har en massa och en volym (tar plats). Exempel på materia är: en sten, en bok ett träd, en katt en stjärna osv.

Atomer är materiens byggstenar. Atom (grekiskans a´tomos) betyder odelbar. Under en lång tid trodde forskarna att atomerna var naturens minsta byggsten. Men i början av 1900-talet gjorde forskarna nya upptäckter som visade att atomen är uppbyggd av ännu mindre delar. Atomen består av en atomkärna som omges av ett elektronmoln. Atomkärnan består av positivt laddade partiklar som kallas protoner och oladdade partiklar som kallas neutroner. Elektronmolnet består av små negativt laddade partiklar som kallas elektroner.

Allt runt omkring oss är uppbyggt av atomer. Det finns ungefär 100 olika sorters atomer (atomslag). Dessa atomslag är grundämnen som vi hittar vi i periodiska systemet. Grundämnen består av en sorts atomer. De ca 100 olika atomslagen (grundämnena) kan tillsammans bilda alla ämnen vi känner till i hela universum. Dessa ämnen kallas kemiska föreningar. Kemiska föreningar består av minst två eller flera olika sorters atomer. Materien delas alltså in i två huvudgrupper: grundämnen och kemiska föreningar.

Atomer förekommer inte så ofta ensamma, utan de sitter ihop i grupper. Atomerna är inte blandade hur som helst. De sitter ihop i så kallade molekyler. Exempel på molekyler är syremolekylen och vattenmolekylen. Syremolekylen består av två syreatomer och vattenmolekylen består av en syreatom och två väteatomer. Syremolekylen består av en sorts atomer (syreatomer) och är därför ett grundämne. Vattenmolekylen består av två olika sorters atomer (syreatom och väteatomer) och är därför en kemisk förening.

I stort sätt alla ämnen (all materia) i naturen kan förekomma i tre olika faser eller former : fast form, flytande form och gasform. Vissa ämnen förekommer i en form som kallas plasma. Temperaturen avgör i vilken av formerna ett ämne befinner sig.

Läxförhör vecka 46: Materia

7p och 7n har läxförhör på torsdag 13/11
7m  har läxförhör på fredag 14/11
Pga. teater kl. 10.30 på fredag 14/11 skriver 7 o läxförhöret på tisdag 18/11 vecka 47

Ni ska kunna svara på följande frågor:

1. Vad är materia? 
2. Vad heter materiens byggstenar?
3. Hur är en atom uppbyggd? Rita gärna.
4. Ge exempel på några atomslag. Ange namn, förkortning och färg t.ex. syre, O = röd
5. Namnge och förklara vad som skiljer materiens två huvudgrupper åt. 
6. Hur många grundämnen finns det?

Svaren på frågorna hittar ni i inlägget nedanför.

Materia fysik/kemi

• Materia = allt omkring oss som tar plats
• Materia består av atomer = byggstenar
• Atom (grekiska atomos) = odelbar
• Atomer består av en atomkärna och ett elektronmoln:
• Atomkärna: 
• Protoner = positivt laddade kärnpartiklar (+)
• Neutroner = oladdade kärnpartiklar (n)
• Elektronmoln: 
• Elektroner = negativt laddade partiklar som kretsar kring atomkärnan (-)
• Några modeller av vanliga atomslag:
• Modell av en väteatom (vit plupp) – Förkortas H
• Modell av en syreatom (röd plupp) – Förkortas O
• Modell av en kolatom (svart plupp) – Förkortas C
• Modell av en svavelatom (gul plupp) – Förkortas S
• Modell av en kväveatom (blå plupp) – Förkortas N
• Modell av en kloratom (grön plupp) – Förkortas Cl
• Modell av en metallatom (grå plupp) – t.ex. natriumatom (Na), järnatom (Fe)

• Atomer förekommer sällan ensamma utan sitter ihop i molekyler eller som kristaller osv. (de sitter ihop i en bestäms struktur).
• Molekyl = två eller flera atomer som sitter ihop i en grupp (bestäms struktur)
• Materia = ämnen delas in i två huvudgrupper:
• Grundämnen = består av/är uppbyggda av en sorts atomer (finns i periodiska systemet). T.ex. syremolekyl
• Kemiska föreningar = består av/är uppbyggda av två eller flera sorters atomer. T.ex. koldioxidmolekyl
• Det finns lite över 100 stycken grundämnen à det finns där med lite över 100 stycken olika sorters atomer (atomslag)

ppt ett undersökande arbetssätt

Ett undersökande arbetssätt

Mall för rapportskrivning

En naturvetenskaplig undersökning

1. Uppgift (fråga eller problem)

Hypotes (en gissning om vad svaret kan vara)

2. Planering av undersökningen (material, utförande, felkällor, risker)
3. Resultat (observationer, mätvärden). Rita diagram, tabell och bilder om du kan.

4. Utvärdering

Slutsats – hur stämmer resultaten med hypotesen? Hur säkra är dina resultat och din slutsats?

Förbättring – vad kunde du ha gjort annorlunda?

Utveckling – fick du nya frågor som du skulle vilja

undersöka?

Hur långa är långfingrarna?

Följ instruktionerna och skriv en laborationsrapport enligt mallen för rapportskrivning.

Hypotes: Hur långa tror du att dina långfingrar är? Anteckna.

Planering: Hur ska du göra för att ta reda på långfingrarnas

längd? Vad behöver du för material? Kan något gå fel?

Genomförande: Gör undersökningen och anteckna resultatet.

Utvärdering: Dra en eller flera slutsatser.

Det kan t ex vara svar på följande frågor: Är dina långfingrar lika långa? Hur skiljde sig din hypotes från mätresultatet? Jämför dina värden med kamraternas och dra en slutsats av det. Sätt dig tillsammans med en kamrat och försök komma på fler uppgifter som kan lösas med ett undersökande arbetssätt.

Frågor till texterna för källkritisk granskning

1. Vad tänker du när du läser rubriken och ingressen (det första fetstilta stycket)?
2. Vilket budskap har du tagit till dig efter att ha läst hela artikeln?
3. I vilken vetenskaplig tidskrift har undersökningen varit publicerad?
4. Hur många forskare uttalar sig i artikeln? Från vilken institution?
5. Hur ser försöksgruppen ut? Ålder och antal.
6. Hur har forskarna lagt upp sin undersökning?
7. Vad kan de ha missat?
8. Vad säger de att de är osäkra på och behöver forska vidare på?
9. Vad tycker du om journalistens sätt att vinkla forskarnas budskap
10. i rubriken och ingressen? Är det rättvisande?

Svar till vaccinationsfrågor

Länken leder till svaren på vaccinationsfrågorna om vaccinationsprogrammet för barn:
https://docs.google.com/document/d/1rPEWFRXzSgHoY1lnnGOIaFYlX3OCcnw8eFGBlzAI_Iw/edit?usp=sharing

Länk till ppt med instuderingsfrågor inför provet

För att öppna länken nedan:
markera länken och välj öppna

https://docs.google.com/a/edu.nykoping.se/presentation/d/1kPV-6iTQHGoFklW-w5xNh42YNjE0NsCWjkUAjwuxVDA/edit?usp=sharing

Frågor om vaccination

Svara på frågorna nedan. Fakta hittar ni på www.1177.se - vaccinationsprogram för barn. Om ni tycker att det är mycket text är det ett tips att läsa sammanfattningen.

Frågor om vaccination

1. Varför vaccineras barn enligt vaccinationsprogrammet?
2. Vilka sjukdomar ingår i vaccinationsprogrammet för barn?
3. Hur fungerar ett vaccin?
4. Hur går en vaccination till?
5. Hur mår barnet efter en vaccination?
6. Ta reda på mer om sjukdomarna som ingår i vaccinationsprogrammet. Skriv ner en kort beskrivning av varje sjukdom.
7. Dela in sjukdomarna i två grupper med följande rubriker:
• Sjukdomar orsakade av bakterier
• Sjukdomar orsakade av virus
8. Vilken av sjukdomarna som barn vaccineras mot smittar inte mellan människor?
9. Ge exempel på någon sjukdom som barn vaccineras mot vid behov.
10. Vilka sjukdomar är du vaccinerad mot? Diskutera med en klasskamrat. Läxa: Fråga hemma vilka vaccinationer du har fått. Skriv ner dem och lämna in till mig nästa lektion.

Att fokusera på inför provet på kap. 2 vecka 42 16/10 respektive 17/10

Datum för provet vecka 42 om bakterier, arkéer och virus:

Torsdag 16/10 prov klass 7p och 7n
Fredag 17/10 prov klass 7o och 7m

Att fokusera på till provet:

·        Likheter/skillnader mellan bakterier, arkéer och virus

·        Exempel på olika sjukdomar som orsakas av bakterier respektive virus

·        Exempel på behandling/förebyggande behandling av bakteriesjukdomar och virussjukdomar

·        Förökning/spridning

·        Bioteknik: hur används goda bakterier av människan

·        Olika typer av bakterier (tre grupper)

·        Nedbrytarnas viktiga uppgift

Kunskapskrav:

1, 2, (11) och 14. Kunskapskraven i biologi finns på bloggen under fliken "kunskapskrav biologi".

Centralt innehåll:

• Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier.
• Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.
• Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik.

Bakterier, arkéer och virus – sammanfattning inför prov

Likheter:

• De sprids på liknande sätt (ex. kroppsvätskor, avloppsvatten eller via luften)
• De är alla mikroorganismer
• De saknar cellkärna
• De bildar vilsporer (skyddande skal)
• De finns över allt i vår omgivning
• De kan förebyggas med vaccinering
• Smitta kan undvikas genom att tvätta händerna, upphettning, kemikaliebehandling, hosta och nys i armvecket osv.
• De kan bli resistenta (immuna/motståndskraftiga) mot behandling

Skillnader:

• Bakterier = ”små slavar”    
• Encelliga organismer, har DNA men ingen cellkärna
• Levande celler
• Storlek = 0,001 mm
• Förökar sig genom delning
• Sjukdomar:

o   Halsfluss

o   Lunginflammation

o   Karies

o   Acne

o   Salmonella

o   Kikhosta

o   Urinvägsinfektion

o   Tuberkulos

o   Borrelia (av fästing)

•      Behandling: antibiotika = ”mot liv”

Allmänt om bakterier:

• De delas in i bakterier och arkéer
• Det finns tre olika grupper:

o   Baciller (stavformade)

o   Kocker (kulformade)

o   Spiriller (spiralformade)

•      Det finns goda bakterier (ex. hud- & tarmbakterier, matlagning, reningsverk osv.)
•     Och dåliga bakterier (ex. gör oss sjuka, dålig lukt, hål i tänder, förstör mat osv.)
•     Algblomning orsakas av Blågröna bakterier (cyanobakterier)

• Bakterier skaffar sig energi på olika sätt (parasiter, nedbrytare, solen)

Virus = ”gift”

• ”Kapsel med DNA-paket”
• Inget ”riktigt” liv
• Storlek: 0,00001 mm
• Kan ej föröka sig utanför en cell
• Sjukdomar:
• Förkylning
• Influensa
• Vinterkräksjuka
• HIV
• Mässlingen
• Påssjuka
• Röda hund
• Vattkoppor
• TBE (av fästing)
• Behandling: symtomlindring, immunförsvaret

Allmänt virus:

·         Det finns inget botemedel mot virus (ex. hjälper det inte att äta penicillin (antibiotika)

·         Vissa virus kan behandlas med antivirala medel (medlet bromsar virusets spridning/förökning)

Arkéer = ”början” (av grekiskans ”arche”)

• Arkéer är tåligare än bakterier och trivs i miljöer som skulle ta kål på andra levande organismer. Dem brukar därför kallas för "livets värstingar".
• Exempel på extrema miljöer: heta källor, vulkaner, salta sjöar, djupt i den arktiska isen, långt ner i berg och träsk där det bildas metangas, i tarmen hos människor och kor
• Dem skaffar sig energi på olika sätt: genom att omvandla svavel, stenkol, järn och andra kemiska ämnen.
• De flesta arkéer tål inte syre.

Glosor:

• Mikroorganismer = organismer som är små
• Parasiter = organismer som får sin näring från andra levande organismer
• Nedbrytare = organismer som får sin näring genom att äta och bryta ner döda djur och växter till mindre beståndsdelar och jord. Nedbrytarnas viktiga uppgift i ekosystemen är att återföra näringsämnen till andra organismer.
• Blågröna bakterier (kallas även Cyanobakterier) = bakterier som har klorofyll (som växterna) och skaffar sig energi genom fotosyntesen (solenergi + koldioxid + vatten à socker + syre)
• Patogener = sjukdomsspridande organismer
• Kolibakterier = bakterier som finns i tjocktarmen och hjälper oss att bilda K-vitamin (behövs för att blodet ska levra sig) och B-vitamin (viktig för ämnesomsättningen, immunförsvaret och celldelningen)
• Antibiotika = ”mot liv”: medicin som tar död på levande organismer (t.ex. penicillin)
• Resistenta bakterier = bakterier som är motståndskraftiga mot mediciner. Antibiotika biter inte på resistenta bakterier.
• Probiotika = ”för liv”, levande mjölksyrabakterier som ofta tillsätts i t.ex. fil och yoghurt (nyttiga bakterier som hjälper tarmfunktionen).
• Bioteknik = när mikroorganismer utför olika tjänster åt oss människor.
• Epidemi = utbrott av sjukdomar som sprider sig snabbt mellan människor.

Instruktioner till 7p och 7o tisdag 30/9

NO-lektion 7p och 7o:

Jag är tyvärr hemma och är sjuk idag också så jag vill att ni läser häftet om Bakterier, arkeer och virus. Hoppas att någon kan dela ut det till er.

När ni läser vill jag att ni gör stödanteckningar om:

- skillnader och likheter mellan bakterier, arkeer och virus

- vad är bra respektive dåligt med bakterier, arkeer och virus

- vilka sjukdomar orsakas av bakterier respektive virus.

Vi kommer att diskutera detta nästa lektion. Då kollar vi även på styrdokument  och vad ni ska kunna inför provet på torsdag 16/10 (7p) och på fredag 17/10 (7o) vecka 42.

Efter att ni har läst vill jag att ni gör "kan du?" och "vilka hör ihop" på sista sidan.

Får ni tid över kan ni jobba med "testa dig själv-frågorna" till kapitel 2 i biologiboken.

Nästa lektion ska vi jobba med sjukdomar och vaccinationer. Vill ni förbereda er inför det kan ni läsa om vaccinationsprogram för barn på www.1177.se

Läxa till nästa tisdag: fråga hemma vilka sjukdomar ni är vaccinerade mot.

Läxa 7m, n, o och p till vecka 41

7n - läxa till måndag 6/10 vecka 41 

7p och o - läxa till tisdag 7/10 vecka 41 

7m - läxa till onsdag 8/10 vecka 41

Läxa: fråga hemma vilka vaccinationer ni har fått som barn. 

Instruktioner till 7n måndag 29/9

NO-lektion 7n:

Jag är tyvärr hemma och är sjuk idag så jag vill att ni läser häftet om Bakterier, arkeer och virus. 

När ni läser vill jag att ni gör stödanteckningar om:

- skillnader och likheter mellan bakterier, arkeer och virus

- vad är bra respektive dåligt med bakterier, arkeer och virus

- vilka sjukdomar orsakas av bakterier respektive virus.

Vi kommer att diskutera detta nästa lektion. Då kollar vi även på styrdokument  och vad ni ska kunna inför provet torsdag 16/10 vecka 42.

Efter att ni har läst vill jag att ni gör "kan du?" och "vilka hör ihop" på sista sidan.

Får ni tid över kan ni jobba med "testa dig själv-frågorna" till kapitel 2 i biologiboken.

Nästa lektion ska vi jobba med sjukdomar och vaccinationer. Vill ni förbereda er inför det kan ni läsa om vaccinationsprogram för barn på www.1177.se

Läxa till nästa måndag: fråga hemma vilka sjukdomar ni är vaccinerade mot.

Facit till testa dig själv frågorna till kapitel 1 Livet på jorden

Testa dig själv 1.1
1. En organism är ett djur eller en växt eller något annat levande.
2. Ordet biologi betyder läran om livet.
3. Det gröna färgämnet i växterna heter klorofyll.
4. a) Botanik som är läran om växterna.
b) Zoologi handlar om alla djur och hur de lever.
5. Skillnaderna mellan en växtcell och en djurcell är att i växtcellerna
finns en cellvägg av cellulosa som ger stöd åt växten,
och ett cellsaftrum som innehåller vatten. Växter har dessutom
kloroplaster som innehåller klorofyll. Det ger växten dess
gröna färg och gör så att växten kan fånga in solenergi, tillverka
mat och syre. Djurcellerna saknar de delarna. Bilder på
växt- och djurceller finns på sidan 9 i grundboken och sidan 8
i lightboken.
6. Katter och hundar är olika arter och inte tillräckligt nära släkt
för att kunna få barn med varandra.
7. Gemensamt för allt levande är att det föds, växer, andas, behöver
energi och kan föröka sig och dör. De flesta kan också
röra sig.
8. Carl von Linné var en vetenskapsman som levde på 1700-talet.
Han gav många växter och djur latinska namn. Mer fakta
finns bland annat i rutorna på sidorna 10 och 58 i grundboken
eller på sidorna 9 och 34 i lightboken.

Före Linnés tid använde man ofta olika lokala namn på växter
och djur. De latinska namnen har fördelen att de är gemensamma
och kan förstås av forskare i hela världen.


Testa dig själv 1.2
1. Liv har funnits på jorden i flera tusen miljoner år.
2. Livet uppstod troligen i havet eller i underjorden.
3. Den biologiska mångfalden är viktig bland annat för att alla
arter är mer eller mindre beroende av varandra.
4. En indelning är i de fem stora grupperna: Bakterier, Alger och
urdjur, Svampar och lavar, Växter samt Djur.
5 En hypotes är en väl genomtänkt gissning som vi gör utifrån
våra egna erfarenheter. Vi antar att någonting är på ett visst
sätt. Hypotesen kan sedan testas med ett försök.
6. När man arbetar på ett naturvetenskapligt sätt använder man
ett undersökande arbetssätt. Utifrån en bra gissning, en hypotes,
gör vi en undersökning eller ett experiment. Experimentet
ska gå att göra om flera gånger. Om man får samma
resultat flera gånger kan man lita på resultatet.

Svar på frågorna till kapitel 1 Livet på jorden

1. Biologi handlar om allt som är levande.

2. I korallrevet i havet finns det gott om föda, bra skydd och
lagom temperatur. Öknen däremot kan vara extremt torr och
het på dagen och kall på natten. Det är en svår miljö för många
organismer och gör att det ofta är individ- och artfattigt där.

3. Alla växter och djur behövs. Precis som alla andra levande
varelser ingår de i ett viktigt samspel med varandra.

4. Kunskaper i biologi kan påverka vårt sätt att leva på många
sätt. Genom kunskaper i biologi kan du fatta bra beslut och
handla så att du själv eller naturen inte skadas.

Kapitel 1 Livet på jorden

När vi är klara med kapitel 1 kan ni fundera på om ni kan svara på de inledande frågorna  på sida 7 i biologiboken. Vi kommer att diskutera svaret på frågorna under vecka 39.

1. Vad tror du att biologi handlar om?
2. Titta på bilderna (på sida 7). Vad tror du det är för skillnad mellan att leva i havet eller i öken?
3. Behövs alla växter och djur?
4. Hur kan kunskaper i biologi påverka vårt sätt att leva?

Länk till text om bakterier, arkéer och virus

Markera länken nedan och välj öppna (se bilden ovan). Länken leder till texten om bakterier, arkéer och virus som ni kommer att jobba med på svenskan med Anna-Karin.

https://docs.google.com/document/d/1MaqbMxBeX2unfAwK6Ch1o8R8X8uCkKvf66v9YZsTq_k/edit?usp=sharing

När du är klar med inlämningsuppgiften om biologisk mångfald

När du är klar med inlämningsuppgiften om biologisk mångfald ska du göra följande:

1. Gå igenom ditt arbete och kolla att du har svarat på alla tre frågor. Kolla även att du har anpassat uppgiften till din målgrupp. Dessa tre frågor ska du svara på:
• Vad är biologisk mångfald?
• Varför är det viktigt att bevara en biologisk mångfald?
• Ge exempel på vad som gynnar respektive hotar en biologisk mångfald. 
2. Kolla så att dina svar stämmer med kunskapskraven för det betyg du jobbar för att nå.
3. Repetera kapitel 1 genom att svara på "testa dig själv frågorna" 1.1 (s.11) och 1.2 (s.14).
4. Läs igenom kapitel 2 Bakterier och virus på s. 17-29. Vi kommer att börja jobba med kapitel 2 vecka 39.

Inlämningsuppgift: Biologisk mångfald

Beskrivning av uppgiften:

Er uppgift är att redovisa svaret på frågeställningarna nedan om biologisk mångfald. Ni kan jobba enskilt eller i grupp och ni väljer själva hur ni vill redovisa.

Inlämningsdatum
Lämna in det färdiga arbetet senast måndag den 22 september vecka 39. Ni kommer att få tid till att jobba med inlämningsuppgiften på lektionerna. Men vi kommer även att jobba med andra moment.

Frågeställning

Förklara begreppet biologisk mångfald med hjälp av frågeställningarna nedan:

• Vad är biologisk mångfald? Definiera begreppet och förklara vad det innebär med egna ord.

• Varför är det viktigt att bevara en biologisk mångfald?

• Ge exempel på vad som gynnar respektive hotar en biologisk mångfald.

Planering

Skriv ner en planering och lämna in till mig (Malin). Exempel på utformning av en planering:

• Gör en punktlista

• Gör en tankekarta

• Rita bilder med förklarande text

• Skriv ner en text med förklaring

Målgrupp, mål och syfte

Skriv ner mål och syfte med ert arbete, samt vilken målgrupp ni har valt att anpassa ert arbete efter. Förklara även hur ni har valt att anpassa ert arbete till just er målgrupp.

Redovisningsform

Ni väljer själva hur ni vill redovisa. Exempel på redovisningsformer:

• Skriftlig eller muntlig redovisning

• Gör en film eller en låt eller liknande

• Gör ett bildkollage eller en målning

• Gör en bok eller tecknad serie

• Gör en power point osv.

Koppling till styrdokumenten

Kunskapskrav

Vi jobbar i denna uppgift med kunskapskrav 1, 2, 3, 4, 9, 10 och 13 (kunskapskraven hittar ni under fliken "Kunskapskrav biologi").

Centralt innehåll

•   Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.

•   Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.

Glosor vecka 36

Vi kommer att jobba med glosorna på lektionstid i olika uppgifter. Fokusera på de första 9 glosorna. Följande glosor är läxa för:

7 p till torsdag 4/9 - i läxförhöret ska ni kunna redovisa cellens uppbyggnad och funktion.

7 o och m till fredag 5/9 - i läxförhöret ska ni kunna redovisa cellens uppbyggnad och funktion.

7 n till måndag 8/9 - i läxförhöret ska ni kunna redovisa cellens uppbyggnad och funktion.

1. Biologi = läran om livet
2. Cell = den minsta levande byggstenen i alla organismer ("litet rum").
3. Organism = levande varelse som är uppbyggd av en eller flera celler
4. Cellkärna = innehåller cellens DNA/gener (arvsanlagen)
5. Cellvägg = växtcellens yttersta skikt som ger stöd åt växten
6. Cellmembran = yttersta skiktet hos en cell
7. Cellvätska/cellplasma = vätska inne i cellen
8. Klorofyllkorn/kloroplaster = små “korn” där klorofyllet finns = ett grönt färgämne som gör att växterna kan fånga in solenergi och tillverka mat och syre (fotosyntes)
9. Vakuol = Vätskefylld blåsa inne i växtcellen
10. DNA (deoxiribonukleinsyra) = en molekyl som innehåller den genetiska informationen. En ritning/ett recept med instruktioner för vad cellen ska bli och vilken uppgift den ska ha .
11. Gener = de delar av DNA-molekylen som gör att du är du.
12. Art = Organismer som kan få fertila ungar med varandra (ungar som kan få ungar)
13. Släkte = Arter vars gener liknar varandra
14. Familj = Släkten som liknar varandra

Biologi - läran om livet

Vad är typiskt för levande organismer?

De måste kunna:

• skaffa sig mat och vatten
• skaffa sig syre (andas)
• göra sig av med avfallsämnen
• fortplanta sig
• ta emot intryck utifrån
• reagera på intryck utifrån

(De föds, växer, andas, behöver energi, kan föröka sig, dör och de flesta kan röra sig. Utdrag från biologiboken s. 8)

Vad är naturvetenskap?

Naturvetenskap = den sammanfattande benämningen på vetenskaper som studerar naturen, dess delar eller verkningar (Definition från nationalencyklopedin).

• Att arbeta naturvetenskapligt innebär att man gör iakttagelser, undersöker och drar slutsatser om hur omvärlden fungerar.
• Genom att studera naturvetenskap utvecklas förmågan att förstå världen runt omkring.